i döda drömmars land.

Idag lever jag i en barnkropp, min kropp jag hade för så många år sen, för liten och klen jag orkar inge mer. Vad händer med den som inte vänder andra sidan till!? jag brinner av hat och sorg jag hittar inte ut.

Drömmen om att försvinna, många vackra drömmar om att hoppa in i ett tåg som aldrig stannar kommer till slutstationen, där bara jag vill hoppa av. Jag orkar inte springa runt runt i ett hav av elände, jag vill springa på ett öppet fällt av blommor och solen som bränner lite lätt på mina kinder.

men nej jag måste bli stor nu, måste förstå allvaret i historien men jag vill inte så jag försöker springa tillbaka till mina drömmars land. Men glöm inte bort, det finns inte i döda drömmars land.